J. har under två dagar haft ångest för att hon tvingas ut för att gallra bland karten i äppelträdet. Hom har sett framför sig en vinglig stege i en hög trädkrona. Som om jag som mamma skulle skicka ut henne på något sånt? Nu blev det lite mer hanterligt när det bara rörde sig om det lilla äppelträdet som man når det mesta från marken.
Vi får massor av äpplen på det så vi måste gallra för att undvika sjukdomar och får att äpplena ska få livsutrymme. Vi har sammanlagt tre äppelträd men de två andra är gamla och inte så rikbärande. Vi får njuta av detta tills vi hinner plantera fler fruktträd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar